interstitialvätskan

Interstitialvätskan, ofta kallad interstitiell vätska, är den del av kroppens extracellulära vätska som omger cellerna i vävnaderna. Den bildas huvudsakligen genom filtration av plasma över kapillärväggarna och återvinns kontinuerligt av lymfsystemet. Till skillnad från plasma innehåller interstitialvätskan normalt endast små mängder proteiner.

Syftet med interstitialvätskan är att underlätta näringsutbyte och avfallstransport mellan blodet och cellerna. Den fungerar som en lokal vätskebank och som en del av det extracellulära rummet. Vätskeflödet mellan blod och vävnad styrs av hydrostatiska tryckskillnader i kapillärerna samt av osmotiska krafter från plasmaproteinerna, vilket bestämmer hur mycket vätska som filtreras ut och återabsorberas enligt de så kallade Starling-krafterna.

Lymfsystemet återvinner interstitialvätskan och återför den till blodcirkulationen. Detta är viktigt för att upprätthålla vätskebalansen och kroppens immunsvar. Ödem uppstår när vätska ansamlas i vävnader, vilket kan ske vid ökat kapillärhydrostatiskt tryck, minskat plasmaproteiners osmotiska effekt, ökad kapillärpermeabilitet eller nedsatt lymfatisk återflöde.

Interstitiel vätska är en central komponent i kroppens vätskebalans och näringsutbyte och relateras till olika medicinska tillstånd som ödem och dehydrering. Se även: extracellulär vätska, plasma, lymfa.