integritetsbeskydd

Integritetsbeskydd avser de åtgärder, principer och rättigheter som syftar till att skydda enskildas personliga integritet vid behandling av personuppgifter och vid övervakning. Det omfattar både digitala och analoga sammanhang, såsom insamling och lagring av uppgifter, användning av biometriska data, kommunikation och platsdata, samt övervakning i arbets-, utbildnings- och vårdmiljöer.

Centrala principer inom integritetsbeskydd är laglighet, rättvisa och transparens, ändamålsbegränsning, uppgiftminimering, korrekthet, lagringsbegränsning samt integritetsskydd och konfidentialitet. Ansvarsskyldighet kräver att den som behandlar uppgifter kan visa hur skyddet av uppgifterna uppfylls. Rättigheterna för den registrerade innefattar tillgång till uppgifter, rättelse, radering (“rätten att bli glömd”), begränsning av behandling, dataportabilitet, invändning mot behandling samt rätt att när som helst dra tillbaka samtycke där sådan har lagts till grund.

Rätten att få sina uppgifter behandlade på ett säkert sätt följs ofta upp genom tekniska och organisatoriska åtgärder, såsom autentisering, behörighetskontroller, kryptering, dataskyddsbedömningar och effektdokumentation (privacy impact assessments). En princip som ofta nämns i sammanhanget är “privacy by design” och “privacy by default”, där skydd av integritet byggs in i produkter, tjänster och processer från start.

Rättslig ram för integritetsbeskydd varierar mellan länder men i EU vilar skyddet främst på allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) och kompletterande nationell lagstiftning. Globalt följs ofta regionala och sektorsspecifika regler som syftar till att främja ansvarstagande behandling av personuppgifter och att stärka skyddet för den personliga integriteten.