inomhusluften

Inomhusluft, eller inomhusluften i byggnader där människor vistas, är den luft man andas inomhus. Den består av en blandning av gaser, fukt och partiklar och påverkas av ventilation, inbyggda källor som material och möbler, användning av rengöringsmedel, klimat utanför byggnaden samt hur byggnaden är utformad.

Vanliga ämnen i inomhusluften är partiklar som PM2.5 och PM10, flyktiga organiska föreningar VOC, koldioxid CO2 som en indikator på ventilationen, luftfuktighet och mögel, radon, kolmonoxid, tobaksrök samt allergener. Biologiska kontaminanter som bakterier, dammkvalster och djurhår förekommer också och kan påverka luftkvaliteten.

Hälsopåverkan av dålig inomhusluft kan vara irritation i ögon, näsa och hals, huvudvärk, trötthet och försämrad koncentration. Långvarig exponering är kopplad till ökad risk för astma, luftvägsproblem och sjukfrånvaro. Sårbara grupper inkluderar barn, äldre och personer med känslighet eller astma.

Mätnings- och regelverk för inomhusluft omfattar övervakning av CO2-nivåer, nivåer av PM och fuktnivåer samt radon i vissa byggnader. Riktlinjer och standarder ges av internationella organ som WHO, av EU och av nationella tillsynsmyndigheter. Byggnaders ventilation och filtrering anses centrala komponenter för kvaliteten på inomhusluften.

Förbättringsåtgärder inkluderar ökad ventilation och bättre filtrering, källkontroll genom lågvärde-VOC-material och regelbunden rengöring, åtgärder mot överdriven fuktnivå och mögel, underhåll av ventilationssystem, rökfri inomhusmiljö där så krävs och radonåtgärder vid behov.

Sammanfattningsvis är god inomhusluft viktig för komfort och hälsa i bostäder, skolor och arbetsplatser och kräver ett helhetsperspektiv mellan byggnadsdesign, drift och användarbeteende.