inlabkalibrering

Inlabkalibrering är processen att kalibrera mätinstrument och analysmetoder inom laboratoriemiljö, vanligtvis utförd av laboratoriets egen personal. Målet är att säkerställa att mätresultat är korrekta, spårbara och reproducerbara över tid. Inlabkalibrering utgör en del av laboratoriets interna kvalitetssystem och skiljer sig från kalibrering som utförs av externa leverantörer eller i fält.

Vanliga tillämpningar omfattar analytiska instrument som spektrofotometrar, gaskromatografer, vätskekromatografer, masspektrometrar, vågar och pH- eller jonselektorer samt pipetter och temperaturgivare. Kalibreringsmetoder inkluderar användning av certifierade referensmaterial (CRM), kontrollprover, blankvärden och uppbyggnad av kalibreringskurvor för specifika mätningar. Både precision (reproducerbarhet) och noggrannhet (systematiskt fel) bedöms och dokumenteras.

Processen kräver noggrann planering: val av lämpliga referensmaterial, flera kalibreringspunkter, och kontroll av miljöförhållanden som temperatur samt dokumentation av beräkningar och resultat. En viktig princip är spårbarhet till internationella eller nationella standarder (till exempel SI-enheter). Kalibreringens kvalitet stärks av regelbunden uppföljning och tydliga acceptansgränser.

Kvalitetsstyrning och dokumentation är centrala. Resultat registreras i kalibreringsjournaler eller elektroniska register med datum, referensmaterial, acceptansgränser och eventuella avvikelser. Standarder som ISO/IEC 17025 används för att säkerställa metodens giltighet och för att upprätthålla ackreditering av laboratoriet.

Utmaningar och praxis inkluderar att upprätthålla spårbarhet, konsekvent utförande över tid, kontinuerlig utbildning av personal samt regelbundet underhåll av utrustning. Kalibreringar uppdateras vid instrumentbyten eller metodändringar för att bevara tillförlitliga data.