höginkomstländer

Höginkomstländer är enligt Världsbankens klassificering länder vars bruttonationalinkomst per invånare (GNI per capita) ligger i det högre intervallet. Klassificeringen baseras på Atlas-metoden och uppdateras årligen. Syftet är att skilja ekonomiskt utvecklade länder från låg- och mellaninkomstländer samt att underlätta internationell jämförelse, biståndsbedömningar och politiska analyser.

I praktiken innebär detta att länder över tröskeln betraktas som höginkomstländer. Gränserna ändras årligen och kan variera något med valutakurser och inflation. Exempel på höginkomstländer är Sverige, Norge, Schweiz, USA, Kanada, Japan, Tyskland, Storbritannien, Australien och Singapore; även några oljeexportörer som Qatar eller Förenade Arabemiraten kvalificeras ofta som höginkomstländer.

Ekonomierna i höginkomstländer kännetecknas ofta av en hög total inkomst per capita, en diversifierad ekonomistruktur med starka tjänstesektorer, avancerad industri och omfattande välfärdssystem. Dessa länder har generellt höga utbildningsnivåer, goda institutsordningar, hög livslängd och höga HDI-värden, även om inkomstojämlikheten kan vara betydande i vissa länder.

Användningen av klassificeringen har begränsningar. Den speglar inte alla aspekter av utveckling, som ojämlikhet eller regionala variationer inom landet, och länder kan röra sig mellan kategorierna över tid.