hårstrået

Hårstrået är den synliga delen av håret som växer ut genom hudens yta och består av döda keratinfibrer. Det bildas i hårsäcken i dermis, och den del som syns ovanför huden kallas hårets skaft. Hårstrået fungerar som en del av kroppens skydd och temperaturreglering och bidrar till sensorisk upplevelse när det berörs.

Den invändiga strukturen består av tre lager: cutikeln, cortex och ibland medulla. Cutikeln är ett yttre skikt av svepande celler som överlappar varandra och skyddar kärnan av håret. Cortex utgör majoriteten av hårets massa och innehåller keratin samt pigmentet melanin som ger färg. Medulla är en central kärna som förekommer i tjockare hår och ofta saknas i fint hår.

Tillväxten följer en cykel med tre faser: anagen (växtfas), katagen (övergång), och telogen (vilofas). De flesta hårstrån befinner sig i anagen. När den aktiva växten avstannar bildas ett nytt hårsäck och en ny stråfäste. Denna cykel varierar mellan personer och olika hårtyper och påverkas av hormoner, ålder, näring och hälsa.

Färg och typer styrs av pigment i cortex; melanin produceras av melanocyter i hårsäcken. Håret klassificeras ofta som terminalt (tjockt, pigmenterat) eller vellushår (fint, vanligtvis ljus). Hårets diameter och tvärsnitt kan variera mellan kroppsområden.

Funktioner inkluderar skydd mot UV-strålning, termisk isolering och bidrag till känsel. Vård och behandling påverkar hårets yttre skikt; skadlig kemikalieanvändning, värme och mekanisk belastning kan leda till ökad skörhet. Inom forensik används ofta hårets struktur och, om roten finns kvar, DNA för identifikation.