hjärtklappningen

Hjärtklappningen, eller palpitationer, är en upplevelse av att hjärtat slår snabbare, starkare eller oregelbundet. Den räknas som vanligtvis ofarlig hos personer utan hjärtproblem, men kan också vara ett tecken på underliggande sjukdom. Symtomen beskrivs ofta som en känsla av att hjärtat ”hoppar över slaget” eller slår mycket kraftfullt.

Vanliga orsaker och triggers är livsstilsrelaterade eller fysiologiska faktorer som koffein, alkohol, nikotin, stress eller ångest, vätskebrist, uttorkning, anemi, hypertyreos eller feber. Vissa läkemedel och kosttillskott kan påverka hjärtfrekvensen. Allvarligare orsaker inkluderar hjärtarytmier som förmaksflimmer eller supraventrikulär takykardi och i vissa fall strukturella hjärtsjukdomar. Palpitationer kan också förekomma vid fysisk aktivitet eller vid återhämtning efter ansträngning.

Red flags som kräver snabb vård är bröstsmärta, allvarlig andfåddhet, svimmning eller plötslig medvetslöshet, samt känd hjärtsjukdom eller ny uppkommen oregelbunden puls. Sök vård även om palpitationerna är ihållande eller åtföljs av andra symtom som extrem trötthet eller synliga tecken på syrebrist.

Diagnostik brukar innefatta noggrann anamnes och klinisk undersökning, samt elektrokardiogram (EKG). Vid osäkerhet eller återkommande besvär används långvarig hjärtövervakning (Holter eller eventmonitor), ekokardiografi och blodprover (till exempel TSH, Hb, elektrolyter) för att utvärdera möjliga orsaker.

Behandling fokuserar på underliggande orsak och livsstilsjusteringar. För lindriga palpitationer utan allvarlig sjukdom räcker ofta information och påverkan på beteende, såsom minskning av koffein eller alkohol och stresshantering. Vid påvisad arytmi kan specifik behandling, läkemedel eller i vissa fall ablation övervägas. Prognosen är vanligtvis god vid ofarliga orsaker, men kräver uppföljning vid kända hjärtproblem.