hjärtförlopp

Hjärtförloppet avser hjärtats elektriska ledningssystem och den process som koordinerar impulsbildning och pumpning. Genom en ordnad sekvens av depolarisationer säkerställs att förmaken kontraherar före kamrarna och att hjärtat pumpar blod effektivt.

Den primära pacemakern är sinusknutan (SA-noden) i höger förmak, som genererar den första impulsens. Impulsen sprids över förmaken och når AV-noden vid skiljeväggen mellan förmak och kammare, där den får en kort fördröjning så att förmaken hinner fullborda sin kontraktion.

Efter AV-noden leds impulsen vidare genom His-bunten till vänster och höger skänkel och vidare till Purkinje-fibrerna i kamrarnas muskulatur. Denna snabba ledningsväg gör att kamrarna depolariseras nästan samtidigt och därför kontraherar tillsammans.

Den elektriska aktiviteten kan registreras med elektrokardiografi (EKG/ECG). P-vågen speglar förmaksdepolarisation, QRS-komplexet kamrarnas depolarisation, och T-vågen repolarisationen. Avvikelser i tidsintervall eller vågform kan indikera problem i ledningssystemet, såsom blockeringar eller arytmier.

Reglering och klinisk betydelse. Autonomt nervsystem reglerar hjärtfrekvens och ledningshastighet genom sympatiska och parasympatiska signaler. Störningar i hjärtförloppet kan orsaka arytmier eller ledningsblock, exempelvis AV-block eller breda skänkelblock. Diagnostik innefattar EKG, Holter-monitorering och elektrofysiologiska studier, medan behandling kan inkludera läkemedel, pacemaker eller ablation beroende på tillstånd.