gräsfoder

Gräsfoder är grovfoder som härrör från gräsarter odlade för foderändamål och används till lantbrukets djur. Det förekommer i flera former: färskt gräs som betesfoder, hö (torkat gräs) och gräsensilage (fermenterat färskt gräs under anaeroba förhållanden).

Produktion och skörd: Vallodling används för att producera gräsfodret. Gräset klipps när växten är i optimal mognadsgrad, oftast före blomning, för högsta näring och låg fiberhalt. Hö tillverkas genom att gräset torkas till låg fukthalt och förvaras torrt. Gräsensilage tillverkas genom att färskt gräs packas i lufttäta miljöer där det får jäsa under anaeroba förhållanden, vanligtvis med tillsats av mjölksyrabakterier, vilket gör fodret lättillgängligt och hållbart.

Näringsinnehåll och kvalitet: Innehållet i gräsfoder varierar med grässort, skördetid och bearbetning. Yngre gräs innehåller generellt högre proteiner och energi, medan äldre gräs har högre fiberinnehåll och lägre energi. Hö och ensilage ger stabilt näringsinnehåll över längre tid, men kvaliteten påverkas av hur noggrant fodret sköts under torkning eller fermentering.

Användning och säkerhet: Gräsfoder utgör basfoder i mjölk- och köttproduktion samt i häst- och fårfodering. Det bidrar till djurens energi- och proteinintag och bör balanseras med andra foder och mineraler. Risker vid felaktig hantering inkluderar mögel, nitrater och mykotoxiner; därför krävs torr, luftsäker lagring och god fermentering vid ensilering.