glaciärens

Glaciären är en masse av fruset vatten som bildas när snö ackumuleras och omvandlas till is under långa tidsrymder. Snön komprimeras av sin egen tyngd och isen bildas genom deformation och flöde. Glaciärer rör sig långsamt nedför bergssluttningar eller över landskap och fungerar som naturens vattenreservoar i kalla regioner.

Glaciärer varierar i storlek och form. Bergsglaciärer, eller fjällglaciärer, rinner ned i dalar och mellan bergstoppar, medan platåglaciärer täcker breda platåer och kan omge bergmassor. Små glaciärer kan också bildas i polära områden och längs kustlinjer där nederbörden är tillräcklig för ackumulering.

Genom sin inre rörelse glider och deformeras ismassan. Ytan bildar sprickor, och beroende på klimat kan glaciären växa genom återlagring av snö eller smälta och förlora volym genom avsmältning och calving av isberg. Balanslinjen markerar höjden där årsvis snö och is bildar lika mycket som avlägsnas.

Glaciärer spelar en viktig roll i jordens hydrologiska system. De förser många områden med vatten under torrperioder och påverkar landskapet genom erosion och deposition. Smältande glaciärer bidrar till havsnivåhöjningar och fungerar som känsliga indikatorer på klimatförändringar. Deras dimensioner och massbalans över tid övervakas av forskare med satelliter, flygbilder och markbaserade mätningar.

Forskningen kring glaciärer, glaciologi, kombinerar geovetenskap, klimatforskning och kartografi. Metoder inkluderar fjärranalys, GPS-mätning av rörelser och gravimetriska mätningar för att uppskatta massbalansen. Glaciärsjöar kan uppstå bakom snö- och istäckta spärrar och kan utgöra risker vid dammbrott i bergsområden.