bergmassor

Bergmassor är stora, sammanhängande kroppar av bergarter som utgör en framträdande del av ett landskap. I geologi används termen för att beskriva massiva berggrundsområden eller stora block som utgör en enhet i jordskorpan. De kan bilda upphöjda bergsområden i terrängen eller utgöras av klippor som dominerar ett område.

Uppkomsten av bergmassor sker främst genom geologiska processer som bergsbildning och deformation i jordskorpan; erosion, glaciation och vittring modifierar ytan över tid. Massorna kan spricka och fraktureras men behåller ofta en tydlig kontinuitet och karaktär i landskapet.

Sammanställningen av bergmassor varierar mellan olika bergarter. De kan bestå av kristallina bergarter som granit och gnejs eller av magmatiska, metamorfa eller sedimentära bergarter. Många bergmassor uppvisar strukturella egenskaper som spricknät, skivning eller foliation och bildar bergkedjor, massiva centralpartier eller platålandskap.

Betydelse och tillämpningar: Bergmassor påverkar landskapets relief, hydrologi och mikroklimat. De utgör ofta viktiga mineralområden och har historiskt varit fokus för gruvdrift och byggmaterial. Kunskap om bergmassor är central i kartläggning, geoteknik och landskapsanalys.