nederbörden

Nederbörden är allt vatten som faller från atmosfären till jordytan. Den omfattar både flytande och fasta former, såsom regn, snö, hagel, samt duggregn och snöblandad nederbörd. Nederbörden mäts vanligtvis i millimeter genom att samla upp vattnet i en behållare under en viss tidsperiod. I meteorologin används också nederbördens intensitet, ofta uttryckt i millimeter per timme.

Vattenångan avdunstar från sjöar, hav och mark och stiger upp i atmosfären där den kondenseras till små droppar i moln. Nederbörd uppstår när dropparnas storlek ökar tills de får fallvikt och når marken. Olika nederbördsslag bildas genom olika processer: regn är flytande vatten, snö består av iskristaller, hagel bildas av fruset vatten som växer i starkt uppåtgående luftströmningar, och duggregn består av mycket små droppar som faller långsamt. Snö som smälter innan den når marken bildar snöblandad nederbörd.

Nederbördens geografi påverkas av klimat, topografi och vindmönster. Vissa områden har regelbunden och stor nederbörd medan andra är torra. Regionala skillnader uppträder i samband med monsunflöden, bergskedjors effekt och olika stormsystem som passerar.

Nederbörden är en central del av vattencykeln och viktig för vattenförsörjning, jordbruk och ekosystem. Förändringar i nederbördens mängd och fördelning som följer av klimatförändringar förväntas leda till högre intensitet och fler extremhändelser i vissa regioner.