färgfilmer

Färgfilmer är rörliga bilder där färginformation registreras i filmen, vanligtvis genom färgfilmstock med flera färglager eller genom färgkopior som produceras efteråt. Tidiga färgsystem var dyra och tekniskt krävande, men från mitten av 1900-talet blev färgfilm standard i biografer och senare även i hemmavision.

De första kommersiella färgsystemen använde tvåfärgstekniker. Kinemacolor, introducerat 1908 och verksamt fram till 1914, var ett av de tidigaste kommersiella systemen men hade begränsade färgnyanser och problem med färgförändringar över tid. Under 1920- och 1930-talen utvecklades flera andra tvåfärgssystem, samtidigt som tekniken gradvis förbättrades.

Technicolor utvecklade flera versioner och blev särskilt framgångsrikt med trefärg Process 4, som började användas från 1932. Denna teknik använde tre färglager och gav starkt mättade färger. Den blev dominerande i amerikansk film under 1930- och 1940-talen, och klassiker som The Wizard of Oz (1939) och Gone with the Wind (1939) visar dess inflytande.

På 1950-talet kom Eastmancolor och andra färgnegativfilmer från Kodak, vilka var billigare och enklare att använda än Technicolor. Denna utveckling bidrog till färgens breda spridning i filmindustrin och underlättade kopiering och distribution.

Sedan 2000-talet har digital färgåtergivning i hög grad ersatt traditionell färgfilm i nyproduktion. Färgfilmer används dock fortfarande av vissa regissörer och samlare för deras unika estetiska karaktärer, och färgfilmens historia utgör en viktig del av filmhistoriens teknikutveckling.