färgbildning

Färgbildning är processen där ett ämne eller system frambringar eller uppvisar färg. Ordet används i flera sammanhang och färg kan uppkomma genom kemiska förändringar, ljusrelaterade fenomen eller genom tillsatser av färgämnen. Färgegenskaper kan alltså hänvisa till upplevd färg, absorption av ljus eller emission av ljus i olika våglängder.

Inom kemi uppstår färgbildning ofta genom elektroniska övergångar, oxidationstillstånd och konjugerade molekylsystem. Övergångsmetallkomplex får ofta starka färger tack vare d-d övergångar. Färg förändras även vid indikatorreaktioner där en produkt är färgad eller där färgen avslöjar ett visst pH eller närvaro av ett ämne.

I biologi och geologi är färgbildning kopplad till pigmentbildning i organismer och till färger i mineraler. Pigment som melanin, karotenoider och antocyaniner ger färg i vävnader, hud, frukter och blomningar. I mineraler uppstår färg genom närvaron av olika element och kristallföroreningar, vilket kan ge nyanser från rött och brunt till grönt och blått.

Inom fotografi och bildåtergivning uppstår färgbildning när ljus omvandlas till färginformation i film, sensor eller tryck. Färg separeras ofta i R, G och B-komponenter eller i färgfiltrering som gör att olika pixlar bidrar till en sammanställd färgbild.

Färgbildning är viktig inom materialvetenskap, sensorik, konst och diagnostik. Den studeras för att förstå hur färg uppstår, hur den kan mätas och hur den ska rekonstrueras eller kontrolleras i olika tillämpningar.