frågeanalys

Frågeanalys är en metodik som används för att systematiskt undersöka frågor och deras verkan i olika sammanhang. Begreppet används inom lingvistik, journalistik och kvalitativ forskning för att förstå hur frågor konstrueras, vilket information de avser att få fram och hur de påverkar svaren som erhålls. I linguistisk kontext studerar man frågors syntaktiska uppbyggnad, semantiska betydelse och vilka ord som används, till exempel wh-frågor, ja/nej-frågor och alternativa frågor. Inom journalistik och kommunikation används frågeanalys för att formulera tydliga och relevanta intervjufrågor, avslöja underliggande antaganden och planera följdfrågor. Inom kvalitativ forskning fungerar den som en vägledande metod för att utforma intervjuguider och för att analysera transkriberade samtal och intervjusvar.

Processen i frågeanalys innebär vanligen flera steg. Först definieras syftet med frågan och vad som behöver klarläggas. Därefter identifieras målgruppen och kontexten. Frågan klassificeras utifrån typ (faktabaserad, precisering, bedömning, hypotesprövning) och fokus samt omfattning kartläggs (vad, vem, var, när, hur). Man undersöker presumtioner, värderingar och möjliga bias i frågan och överväger följande frågor eller uppföljningar som kan behövas. Testriktningen innefattar ofta att bedöma tydlighet, neutralitet och möjliga ledande inslag. Vid forskning dokumenteras alternativa formuleringar och kodningslogik för att möjliggöra jämförelser.

Exempel på jämförelse mellan frågor kan illustrera skillnader i fokus: en fråga som “Vad anser du om åtgärd Y?” tenderar att främja åsikter, medan “Vilka konsekvenser ser du av åtgärd Y enligt din erfarenhet?” fokuserar på konsekvenser och sakliga bedömningar. Frågeanalys är därför ett verktyg för att uppnå tydlighet, tillförlitlighet och nyanser i informationsinhämtning.