framingeffekter

Framingeffekter är en kognitiv bias där hur information presenteras påverkar människors bedömningar och beslut, även när innehållet egentligen är identiskt. Små förändringar i hur ett alternativ beskrivs eller vilken kontext som används kan få det att uppfattas som mer eller mindre attraktivt.

Teoretisk bakgrund bygger på prospektteori, främst utvecklad av Kahneman och Tversky. Det finns oftast två ramverk: positiva eller vinstrapporter (vinster) och negativa eller förlustramar (förluster). Enligt teorin påverkas beslutet ofta av referenspunkten och förlustaversionen; i vinstramar tenderar människor att vara mer riskaversa, medan de i förlustramar ofta uppvisar större riskbenägenhet för att undvika en förlust.

Mekanismerna bakom framingeffekter inkluderar referenspunkter, förlustaversion och sannolikhetsviktning inom människans beslutsprocesser. Hälso- och sjukvårdskommunikation samt information om risker är särskilt känsliga för olika ramverk, liksom ekonomiska och politiska budskap där samma data kan uppfattas olika beroende på hur utfallet presenteras.

Exempel finns i offentliga budskap: att beskriva ett behandlingsutfall som "90 procent överlevnad" jämfört med "10 procent död" kan påverka patienters beslut trots identisk sannolikhet. Inom marknadsföring och public policy används ofta olika ramar för att påverka attityder eller beteenden.

Användningsområden inkluderar ekonomi, finans, hälsa, politik och medier. Kritik och begränsningar diskuteras ofta: effekterna varierar mellan situationer och målgrupper, replikationer visar blandade resultat, och metodologiska problem kan påverka tolkningen avframingstudier.

Praktiskt innebär det att man kan minimera oönskade framingeffekter genom att presentera information neutralt, använda absoluta siffror, undvika laddade ord och ge flera perspektiv eller båda sidor av ett argument när det är lämpligt.