fotledssprain

Fotledssprain är en vanlig skada i fotleden där ledbanden drabbas efter en plötslig inversion, oftast när foten vrids inåt i samband med plantarflexion. De mest skadade ligamentsfibrerna är det främre talofibulära ligamentet (ATFL) och ofta det calcaneofibulära ligamentet (CFL).

Skadan uppstår ofta i idrottssammanhang, särskilt vid fotboll, basket och skidåkning. Tidigare fotledsskador, nedsatt balans eller försämrad proprioception samt svagt stöd kring fotleden ökar risken.

Symtom inkluderar plötslig smärta vid ankeln, svullnad, blåmärken och ömhet längs ligamentsidan. Det kan vara svårt att stödja på foten, och större skador kan upplevas som instabilitet i vristen.

Klassifikation och prognos: Grad I är en mild töjning utan tydlig instabilitet. Grad II innebär partiell ruptur med viss instabilitet. Grad III är en fullständig ruptur med betydande instabilitet. De flesta återhämtar sig inom några veckor till månader beroende på skadans omfattning.

Diagnos och behandling: diagnos baseras på klinisk bedömning. Röntgen ordineras för att utesluta fraktur, särskilt enligt riktlinjer som används i t.ex. Ottawa ankle rules. Ultraljud eller MRI kan användas vid osäkerhet eller kvarvarande smärta. Behandlingen inleds ofta med RICE eller PRICE ( vila, is, kompression, högläge) samt skydd med ortos och gradvis viktbelastning. Rehabilitering med rörlighet, styrka och proprioception under fysioterapi är viktig. Återgång till sport baseras på symptomfrihet och funktionstester.

Förebyggande: uppvärmning, proprioceptionsträning och styrka i vad- och fotleder, lämpliga skor samt användning av ankelskydd vid riskfyllda aktiviteter.