energiinnehållet

Energiinnehållet är mängden energi som finns lagrad i ett ämne eller som frigörs vid en kemisk omvandling. I fysik och kemi används begreppet som den mängd arbete eller värme som kan avges. I näringslära avser energiinnehållet den energi som kroppen kan få tillgång till när maten bryts ned och används i ämnesomsättningen.

Enheter och mätning: Energiinnehållet anges vanligtvis i joule (J), kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal). Inom livsmedelsmärkning visas ofta både kJ och kcal per 100 gram eller per portion. Inom energiteknik används även megajoule (MJ) och begrepp som högre uppvärmningsvärde (HHV) och lägre uppvärmningsvärde (LHV) vid förbränning.

Beräkning och uppmätning: Direkt kaloriometri mäter den faktiska energin i livsmedel. I näringsstatistik används ofta Atwaterfaktorerna för att omvandla mängden fett, kolhydrater, protein och alkohol till beräknat energiinnehåll: fett cirka 9 kcal/g, kolhydrater cirka 4 kcal/g, protein cirka 4 kcal/g, alkohol cirka 7 kcal/g. Energiinnehållet påverkas av vatten- och fiberinnehåll samt tillagningsmetoder.

Betydelse och användning: Energiinnehållet är centralt i kostplanering och viktkontroll, i livsmedelsmärkning och i bedömning av näringsintag. Energidensiteten beskriver hur mycket energi som finns per vikt eller volym; livsmedel med hög energiinnehåll per gram ger oftast mer energi per portion.