efterlevnadsrapporter

Efterlevnadsrapport, eller efterlevnadsrapporter, är dokument som beskriver hur en organisation uppfyller gällande lagar, regler och interna policier. De används inom flera branscher för att visa styrelse, tillsynsmyndigheter, kunder och andra intressenter att risker hanteras och kontroller fungerar. Vanliga fokusområden är finansiell reglering (till exempel kapitaltäckning, penningtvätt och sanktioner), dataskydd (GDPR och liknande), arbetsmiljö, miljö- och hållbarhetskrav samt anti-korruption och konkurrenslagstiftning.

En efterlevnadsrapport brukar innehålla en beskrivning av tillämpliga regelverk, styrning och ansvar, beskrivning av interna kontroller och riskbedömningar, resultat från interna och externa revisioner samt åtgärder och tidsplaner för förbättringar. Rapporten kan också redovisa nyckeltal, incidenter, uppföljningar och dokumentation av eventuella överträdelser och hur de hanterats. Form och omfattning varierar mellan sektor och jurisdiktion; vissa krav är årliga medan andra lämnas in vid behov eller i samband med större affärer.

Vanliga mottagare är tillsynsmyndigheter (till exempel Finansinspektionen i Sverige), styrelse eller riskkommitté, revisorer och, i vissa fall, aktieägare eller kunder. Att upprätta en efterlevnadsrapport kräver ofta oberoende granskning eller attestering, och processen innefattar samarbete mellan juridik, compliance, risk och intern revision. Utmaningar inkluderar komplext regelverk, kostnadskrav och behovet av tydliga bevis på effektivitet i kontrollerna.