dysfunktioner

Dysfunktioner är tillstånd där ett system inte fungerar som det är tänkt, vilket kan leda till nedsatt funktion eller störningar i samspelet mellan dess delar. Begreppet används inom medicin, psykologi, sociologi och teknisk drift för att beskriva avvikelser från normal funktion.

Inom medicin syftar dysfunktion ofta på organs eller fysiologiska system som fungerar ineffektivt eller saknar full kapacitet – till exempel njurdysfunktion eller endokrina dysfunktioner. Inom psykologi och beteende används termen för att beskriva maladaptiva eller störande mönster i tänkande, känslor och beteende. Inom sociologi och organisationsstudier kan dysfunktion avse problem i sociala strukturer, institutioner eller arbetsprocesser.

Orsakerna varierar och kan vara biologiska, som sjukdom eller skada; genetiska faktorer; miljö och livsstil; eller åldrande. I tekniska system uppstår dysfunktion när komponenter slutar fungera eller kommunicera som förväntat.

Diagnos bygger på symptom, funktionstap och stödjande tester eller utvärderingar. Behandling anpassas efter område och kan innefatta medicinsk behandling, rehabilitering, psykoterapi, beteendeförändringar eller tekniska lösningar.

Förebyggande arbete fokuserar ofta på riskfaktorer, tidig upptäckt och underhåll av systemens funktion. Prognosen varierar kraftigt beroende på orsak, sjukdomsgrad och tillgång till behandling.