dokumentärlitteratur

Dokumentärlitteratur är en litterär genre som presenterar verkliga händelser, personer och samhällsförhållanden i ett berättande format. Den står i kontrast till fiktion genom sitt avsiktliga förhållande till fakta, källor och dokumentation, samtidigt som den ofta använder narrativa tekniker för att göra innehållet tillgängligt och engagerande.

Metoderna inom dokumentärlitteratur är varierade: research, intervjuer, arkivmaterial, fältarbete och källkritik. Författaren bygger vanligtvis en sammanhängande berättelse kring verifierbara uppgifter och presenterar sina källor eller referenser på lämpligt sätt. Vid sidan av ren reportageform kan verket anta biografiska, självbiografiska eller essäistiska uttryck och ofta vävas in historiska eller samhälleliga perspektiv.

Formerna inom dokumentärlitteratur är mångfacetterade: reportageböcker, memoarer med dokumentära inslag, historiska dokumentärer, samhällsgranskande texter och olika typer av blandningar där fakta och vittnesmål möts i en litterär struktur. Genren kan även sammanfalla med källhänvisningar, fotnoter eller apparater som förstärker spårbarheten av uppgifterna.

Relationen till journalistik och facklitteratur är tydlig men inte entydig: dokumentärlitteratur syftar till djupare förståelse och ofta kritisk granskning av verkligheten samtidigt som den vårdar ett berättande språk och ger utrymme för subjektiva upplevelser utan att förlora sakligheten. Målet är ofta att informera, dokumentera och ge röst åt annars osynliggjorda perspektiv.