bröstets

Bröstet är den främre delen av bröstkorgen hos människor och består av fettväv, körtelvävnad och bindväv som omger bröstkörtlarna. Hos kvinnor utvecklas bröstkörteln tydligare under puberteten, medan män vanligtvis har en mindre uttalad bröstvävnad.

Anatomi: Bröstvävnaden innehåller flera lobuli (lober) som avger bröstmjölk till mjölkgångarna (ductus lactiferi). Dessa gångar töms i bröstvårtan, som ligger i areola – det pigmenterade området runt bröstvårtan. Bröstkörtelvävnaden är omgiven av fettväv och bindväv; musklerna i bröstkorgen ligger under bröstet och stödjer bröstet.

Funktion och utveckling: Under puberteten stimuleras utvecklingen av bröstvävnaden av östrogen och andra hormoner. Under graviditet förbereds bröstet för laktation; prolaktin och östrogen bidrar till mjölkproduktion, medan oxytocin reglerar mjölkutdrivning under amning.

Vaskulär och lymfatisk försörjning: Blodförsörjningen till bröstet sker främst via artärer från a. thoracica interna och a. thoracica lateralis samt perforerande grenar från interkostalartärer. Lymfdränage sker huvudsakligen till axillära lymfkörtlar samt parasternala och mediastinala knutpunkter. Innervationen domineras av intercostalnerverna.

Medicinskt intresse: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Kliniska tillstånd inkluderar mastit, fibrocystiska förändringar och benign och maligna tumörer. Screening med mammografi och klinisk undersökning används för tidig upptäckt och behandling.