Bröstvävnaden

Bröstvävnaden utgör bröstets funktionella och strukturella kärna. Den består huvudsakligen av glandulär vävnad (körtlar och mjölkgångar), fettvävnad och stödjande bindväv (stroma). Glandulär vävnad är organiserad i lober och lobuli som kopplas till ett nätverk av mjölkgångar som mynnar i vårtgården. Bröstet sitter i främre thoraxväggen ovanför pectoralis major och omges av hud, subkutant fett och olika bindvävsstråk.

Under puberteten påverkas bröstutvecklingen av östrogen och progesteron, vilket främjar tillväxt av ductala och lobulo-alveolära vävnader. Menstruationscykler kan ge tillfälliga förändringar i vävnadens tonus och ömhet. Under graviditet ökar prolaktin och placentala hormoner mjölkbildningen, och laktation uppträder när efter födseln produktionen av mjölk upprätthålls genom hormonell reglering och mekanisk tömning av gångarna.

Vävnaden varierar mellan individer och med åldern. En högre andel glandulär vävnad och fibros ger högre bröstdensitet, vilket påverkar bildkvaliteten vid mammografi. Bröstets blodförsörjning kommer främst från grenar av a. thoracica interna och a. axillaris, medan nervförsörjningen huvudsakligen består av interkostala nerver.

Kliniskt är bröstcancer en sjukdom som oftast uppstår i epitel i mjölkgångar eller lobuler. Tidig upptäckt genom screeningmammografi och klinisk undersökning är central. Vanliga benigna tillstånd inkluderar fibrocystisk förändring, mastit och galaktorré.