blodkroppars

Blodkroppar är de celler som finns i människans blod och delas vanligtvis in i röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Tillsammans utför de viktiga funktioner som syretransport, försvar mot infektioner och blodstillning.

Erytrocyter (röda blodkroppar) transporterar syre med hjälp av hemoglobin. De har en biconcav form som ökar yta och flexibilitet. Hos däggdjur saknar de kärna i adulta blodceller. Livslängden är cirka 120 dagar, varefter de bryts ned i lever och mjälte. Bildningen sker i benmärgen genom erytropoes och regleras främst av hormonet erythropoetin som produceras i njurarna när syretrycket i kroppen faller.

Leukocyter (vita blodkroppar) står för kroppens försvar. De delas in i granulocyter (neutrofiler, eosinofiler, basofiler) och agranulocyter (lymfocyter och monocyter). Lymfocyter ger adaptivt försvar och omfattar T- och B-celler, medan monocyter kan omvandlas till makrofager i vävnaderna. Granulocyter är viktiga för snabb respons och fagocytos samt inflammation. Livslängden varierar kraftigt mellan celltyperna, från några timmar till flera dagar eller längre.

Trombocyter (blodplättar) är små fragment som bildas från megakaryocyter i benmärgen. De är centrala för blodets koagulation och sårstängning, och deras livslängd är vanligtvis 5–9 dagar.

Hematopoiesen, den gemensamma bildningen av alla blodkroppar, sker i benmärgen och styrs av olika tillväxtfaktorer som erythropoetin, trombopoietin och koloni-stimulerande faktorer. Avvikelser i blodkropparnas antal eller funktion kan indikera tillstånd som anemi, leukocytos, leukopeni eller trombocytopeni.