arbetsmiljödata

Arbetsmiljödata är information som rör arbetsplatsers fysiska, psykosociala och organisatoriska förhållanden och hur dessa påverkar de anställdas hälsa och säkerhet. Begreppet omfattar mätvärden, incident- och olycksrapporter, arbetsmiljöundersökningar, medicinska kontroller, exponeringstabeller samt administrativa uppgifter som arbetstid och bemanning.

Källor till arbetsmiljödata kan vara direkta mätningar (till exempel buller, luftkvalitet, ergonomiska belastningar), självskattningsenkäter, skyddsronder, rapporter från skyddsombud, företagshälsovård och tillsynsmyndigheter såsom Arbetsmiljöverket. Data används för riskbedömning, förebyggande åtgärder, uppföljning av insatser, lagstadgad rapportering och forskning.

Hantering av arbetsmiljödata berör både sekretess och integritet, särskilt när information kan kopplas till enskilda personer. I Europeiska unionens medlemsstater regleras detta ofta av GDPR i kombination med nationella bestämmelser om arbetsmiljö och medicinsk sekretess. God praxis innefattar anonymisering, begränsad åtkomst och tydliga rutiner för lagring och gallring.

Utmaningar kopplade till arbetsmiljödata är inkonsekvent kvalitet, underrapportering av incidenter, bristande interoperabilitet mellan system och små företags begränsade resurser. Digitalisering, sensorteknik och analysmetoder som maskininlärning öppnar nya möjligheter för övervakning och förebyggande arbete, men kräver samtidigt robusta etiska och juridiska ramar.