analysatorn

Analysatorn är ett begrepp som används inom både biologi/psykologi och elektronik för att beskriva en funktion eller ett instrument som bearbetar och tolkar stimuli eller signaler.

Inom biologi och kognitiv neurovetenskap betecknar analysatorn ett fungerande delsystem i kroppen som tar emot stimuli från omvärlden eller kroppen, omvandlar dem till nervimpulser och i samarbete med centrala nervsystemet bildar perception och respons. Den består av tre huvudkomponenter: receptorer i sensoriska organ, de sensoriska banorna och den centrala bearbetningen i hjärnan. Olika analysatorer finns för olika modaliteter, till exempel synanalysatorn (ögat och syncentrum), hörselanalysatorn (örat och hörselcortex), smak- och luktanalysatorerna samt känsel- och balansanalysatorerna. Bearbetningen påverkas av uppmärksamhet, minne, förväntningar och kontext.

Inom elektronik används termen analysator för instrument som undersöker signalers innehåll och egenskaper. Exempel är spektrumanalysatorer som visar frekvensinnehåll, amplitud och fas, samt logikanalysatorer som kartlägger digitala signalers tillstånd över tid. Som övergripande kategori omfattar analysatorer även oscilloskopfunktioner och andra verktyg som hjälper till att bryta ned komplexa signaler i komponenter.

Termen har använts sedan fysiologins och psykologins tidiga dagar för att beskriva hur sinnesintryck omvandlas och tolkas. Idag skiljer inriktningarna mellan biologi och teknik åt i praktiken, men båda syftar till att förstå och kvantifiera information som når uppfattningen eller en mätbar signal.