allvarlighetsgraden

Allvarlighetsgraden är ett svenskt begrepp som anger graden av allvar eller allvarlighetsnivå i en situation, åtgärd eller utfall. Begreppet används inom flera områden, bland annat kriminalvård, rättsväsende, arbetsmiljö, hälso- och sjukvård samt risk- och säkerhetsarbete. Den beskriver hur skadlig, farlig eller konsekvenserbunden något kan vara, snarare än sannolikheten för att det ska inträffa.

Användningen av allvarlighetsgraden gör det möjligt att prioritera åtgärder och resurser. Inom riskbedömning kan den tillsammans med sannolikhet och konsekvens ligga till grund för beslut om åtgärder, rapportering och tillsyn. Inom rättsväsendet kan allvarlighetsgraden påverka straff, skadestånd eller försiktighetsåtgärder, medan vård- och säkerhetsarbete använder måttet för att avgöra vårdbehov, uppföljning eller omhändertagande.

Mätningen av allvarlighetsgraden sker oftast genom en kombination av faktorer som potentiell skada, hur omedelbar hotet är, hur sannolikt det är att det inträffar samt vilken omfattning skadan skulle få för individer eller samhälle. Måtten är ofta ordinala (till exempel låg–medel–hög eller skala 1–5) och kan vara både kvalitativa och semi-kvalitativa.

Termen är nära besläktad med begrepp som sannolikhet och konsekvens. I många sammanhang används allvarlighetsgraden tillsammans med risknivå i en riskmatris för att beskriva och jämföra faror. Ordet härstammar från allvarlig och grad och syftar till hur allvarlig en situation bedöms vara.