acetabulumfrakturer

Acetabulumfrakturer är frakturer i höftledens sockel, acetabulum, där caput femoris ledsap. Dessa skador uppstår ofta efter högenergetiska trauman som bilolyckor eller fall från höjd, men kan även ses vid lågenergittrauma hos äldre med osteoporos. De utgör en relativt ovanlig men allvarlig skada eftersom de kan leda till posttraumatisk artros och nedsatt höftfunktion om leddegenskapen inte återställs.

klassifikation och diagnostik

Den mest använda klassifikationen är Letournel–Judet, som delar acetabulumfrakturerna i fem enkla (elementära) typer – posterior vägg, posterior kolumn, anterior vägg, anterior kolumn och transversal – samt fem associerade typer som involverar flera fragment. Klassificeringen hjälper till att planera kirurgisk tillvägagångssätt och prognos. Vanlig bilddiagnostik är radiografi i AP-pelvis och Judet-linjerna; datortomografi är vanligtvis nödvändigt för att kartlägga ledytans kongruens och planera kirurgi.

behandling

Behandling beror på fragmenternas displacement, ledytans kongruens och patientens allmänna tillstånd. Icke-operativ behandling kan övervägas vid stillastående eller mycket lågt displacerade frakturer hos äldre eller vid kontraindikationer för kirurgi. Displacerade intra-artikulära frakturer kräver oftast kirurgisk rekonstruktion för att återställa ledytans kongruens, vanligtvis via öppen frakturreparation och internal fixation. I vissa äldre patienter eller vid nästintill komminuta frakturer kan primär höftprotes planeras.

prognos och komplikationer

Prognosen beror på hur väl ledytan återställs och förekomsten av associerade skador. Vanliga komplikationer inkluderar posttraumatisk artros, avaskulär nekros av caput femoris, heterotopisk ossifikation, infektion och nerv-/ kärlpåverkan. Rehabilitering är viktig och inriktas på smärtlindring, upprätthålla rörlighet och stabilisering av höften efter kirurgi.