Ytvattenkvalitet

Ytvattenkvalitet avser kvaliteten hos ytvattnet i sjöar, vattendrag och kustnära områden. Den speglar hur väl ekosystemen fungerar och hur vattnet kan användas för vattenförsörjning, fritid, industri och hur det svarar på förebyggande och restaurerande åtgärder.

Bedömningen bygger på tre dimensioner: kemiska och fysikaliska parametrar samt biologiska indikatorer. Kemiska och fysikaliska mått inkluderar pH, löst syre, temperatur, näringsämnen (kväve och fosfor), suspenderat material och organiska föroreningar. Biologiska indikatorer innefattar plankton, macroinvertebrater och fiskpopulationer. Prover tas vid olika djup och säsonger och analyseras ofta i laboratorier eller med fältmätningar.

Standardsystem hänförs ofta till vattenförvaltning enligt EU:s ramdirektiv för vatten och nationella mål. Ytvatten klassificeras i kategorier som mycket god/god, måttlig, eller dålig. Övervakning genomförs av myndigheter och regioner, till exempel Naturvårdsverket i Sverige, med regelbunden rapportering av status och åtgärder.

Åtgärderna syftar till att minska belastningen på ytvatten: förbättrad avloppsrening, minskade utsläpp från jordbruk och industri, våtmarksrestaurering samt optimering av dagvattenhantering och vattenkvalitetsplaner.

Trender i ytvattenkvaliteten påverkas av eutrofiering, försurning, klimatförändringar och urbanisering. Ökad temperatur och förändrade nederbördsmönster kan förvärra algblomningar och syrebrist i en del sjöar och vattendrag. Kontinuerlig uppföljning och anpassade åtgärder krävs för att uppnå och upprätthålla god ytvattenkvalitet.