Yrkesverksamhet

Yrkesverksamhet är ett begrepp som används inom svensk rätt och offentlig förvaltning för att beskriva en persons aktivitet där hen använder sin yrkeskompetens för att generera inkomst. Begreppet omfattar ofta både anställd verksamhet och egenföretagande samt uppdragstagande som bedrivs som yrkesverksamhet. Det innefattar arbete som utförs systematiskt och mot ersättning, till exempel som anställd i ett företag, som egenföretagare, konsult eller företagare i en enskild firma.

Den närmare innebörden avgörs ofta av vilket myndighetsområde som tillämpas. Yrkesverksamhet kan omfatta heltids- eller deltidsarbete som anställd, uppdrag som självständigt utförs åt en uppdragsgivare, samt drift av egen verksamhet som näringsidkare eller enskild firma. Hobbyverksamhet eller studier som inte ger ersättning räknas normalt inte som yrkesverksamhet.

Rättsligt påverkar yrkesverksamhet ofta villkoren för skatter, socialförsäkring, pension, arbetslöshetsförsäkring och arbetsrätt. Försäkringskassan, Skatteverket och andra myndigheter gör bedömningar av arbetsförmåga, inkomst och aktivitet utifrån yrkesverksamhetens omfattning. I praktiken innebär det att dokumentation av inkomst, anställningsavtal, fakturor och affärsregistrering är relevant för olika bedömningar och rättigheter.

Denna term används som ett övergripande begrepp i svenska regler och offentliga beslut för att beskriva en persons koppling till arbetsmarknaden och möjligheten att försörja sig genom arbete. Vid osäkerhet bör man söka vägledning hos berörda myndigheter eller rådgivare.