egenföretagare

Egenföretagare är en person som driver näringsverksamhet i eget namn, ofta som en ensam driftör eller i mindre skala med ett fåtal anställda. Termen används särskilt om personer som arbetar som egenföretagare utan att bilda ett större bolag. I praktiken kan egenföretagare bedriva verksamheten som enskild firma eller som en mindre, ofta ensamdriven verksamhet där ägaren är huvudansvarig för verksamhetens ekonomi och drift.

Juridisk form och ansvar

I Sverige är den vanligaste formen för egenföretagare enskild firma (enskild näringsverksamhet). Denna form saknar separat juridisk personlighet, vilket innebär att ägaren personligen ansvarar för företagets skulder och åtaganden. Det finns alternativ som aktiebolag när man vill begränsa personligt ansvar, men sådana bolag kräver annan struktur, kapital och administration. Egenföretagare kan också ha anställda, vilket kräver arbetsgivarregistrering och momsregistrering.

Skatter och bokföring

Egenföretagare betalar skatt genom egen skatt och sociala avgifter för näringsverksamheten. De betalar preliminär skatt och redovisar företagets resultat i personens inkomstdeklaration, och de kan få avdrag för affärsrelaterade kostnader. Moms och- eventuellt F-skatt hanteras hos Skatteverket. Bokföring följer enklare regler i jämförelse med större företag, men kräver noggrann dokumentation av intäkter och kostnader.

Praktiska aspekter

Startkostnaden är vanligtvis låg och uppstarten snabbare än för aktiebolag. Fördelar inkluderar självständighet, låga krav på kapital och direkt kontroll över verksamheten. Nackdelar innefattar obegränsat personligt ansvar i enskild firma, intäkts- och personalskydd samt begränsade finansieringsmöjligheter när omvärlden växer.

Aktuellt behov och överväganden

Egenföretagare finns inom många branscher, som konsultverksamhet, hantverk och digitala tjänster. Vissa väljer att ombilda till aktiebolag när verksamheten växer eller när skydd mot personligt ansvar blir viktigt.