Världshälsoorganisationens

Världshälsoorganisationen (WHO) är FN:s specialiserade organ för global hälsa. Den bildades när WHO:s konstitution trädde i kraft den 7 april 1948 efter ratificering av 26 medlemsstater och har huvudkontor i Genève, Schweiz. Organisationen omfattar 194 medlemsstater och leds av en generaldirektör; sedan 2017 är Tedros Adhanom Ghebreyesus generaldirektör. WHO är uppdelad i sex regionala kontor: Afrika, Amerika, Sydostasien, Europa, Östra Medelhavet och Västra Stillahavsområdet.

Governing: WHO:s högsta beslutande organ är Världshälsoorganisationens generalförsamling (World Health Assembly, WHA), som samlas årligen. Till stöd har organisationen en Exekutiv styrelse (Executive Board) med 34 medlemsrepresentanter. Finansiering: WHO finansieras genom medlemsavgifter och frivilliga bidrag från medlemsländer och andra givare. Budgeten planeras genom flerårsprogram och granskas av WHA.

Mandat och arbete: Organisationen sätter internationella hälso-standarder och riktlinjer, övervakar globala hälsoförhållanden och koordinerar svar på hälsokriser. Den stödjer utveckling av hälso- och sjukvårdssystem, hälsodata och forskning samt immuniseringsprogram. Den utvecklar och uppdaterar Internationella hälsoförordningar (IHR 2005) som reglerar hur länder ska hantera hot mot folkhälsan. WHO driver program mot smittsamma sjukdomar (t.ex. polio och tuberkulos) och icke-smittsamma sjukdomar samt åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdssystem.

Historia och effekter: WHO spelade en central roll i utrotningen av smittkoppor 1980 och har varit en nyckelaktör i kampen mot HIV/AIDS, malaria, tuberkulos och COVID-19. Kritisk granskning har förekommit, särskilt kring finansiering, transparens och effektivitet. Förbättringar och reformförsök har genomförts för ökad öppenhet och ansvarstagande.