Upprepbarhet

Upprepbarhet är ett mått på hur nära överensstämmande upprepade mätningar av samma mätobjekt blir när mätningarna görs under oförändrade förhållanden, det vill säga med samma instrument, samma mätmetod, samma operatör och normalt inom kort tidsram. Det är en del av begreppet precision i mätteknik och motsvarar vad som på engelska ofta kallas repeatability.

Till skillnad från upprepbarhet beskriver reproducerbarhet hur nära överensstämmande mätningarna är när förhållandena varierar, exempelvis olika operatörer, olika instrument, olika platser eller olika tider. Tillsammans utgör upprepbarhet och reproducerbarhet kärndelar i en mätvärldens totala noggrannhet och används i beräkningar av osäkerhet för mätningar.

Upprepbarhet bedöms vanligtvis genom att genomföra flera upprepade mätningar under identiska förhållanden och sedan beräkna spridningen, ofta standardavvikelsen (sr) eller gränsen för upprepbarhet (repeatability limit r). Resultatet används i kvalitetsarbete, kalibrering och osäkerhetsbudgetering enligt internationella standarder som ISO/IEC 17025 och ISO 5725, där upprepbarhet är en komponent i mätningens precision och osäkerhet.

Faktorer som påverkar upprepbarheten inkluderar mätinstrumentets upplösning och stabilitet, operatörens teknik, miljöförhållanden och provens heterogenitet. Regular övervakning av upprepbarhet bidrar till att säkerställa konsekventa mätningar över tiden.