Undernäring

Undernäring är ett tillstånd där kroppen inte får eller tar upp tillräckligt med näringsämnen för att upprätthålla normal funktion. Det kan bero på långvarigt underskott av energi och näringsämnen, ökat energibehov utan motsvarande konsumtion, eller brist på specifika mikronäringsämnen. Tillståndet förekommer över hela världen och är särskilt vanligt bland äldre, personer med kroniska sjukdomar, infektioner, matsmältningsproblem, beroende eller i miljöer med fattigdom och socialt utsatthet. Sådana faktorer kan påverka aptit, sväljförmåga, munhälsa eller förmågan att absorbera näringsämnen.

Symtom och tecken inkluderar oavsiktlig viktminskning, minskad muskelstyrka, trötthet, nedsatt immunförsvar och långsammare sårläkning. Vid brist på specifika näringsämnen kan även mikronäringsbrister uppträda, som järnbristanemi eller brist på vitamin A, D eller andra vitaminer.

Diagnostik byggar på klinisk bedömning av viktutveckling och kroppsmassindex, samt kartläggning av näringsintag. I vård och äldreboenden kan screening användas, och blodprover kan bidra till att identifiera vissa brister, även om de inte alltid speglar den totala näringsstatusen.

Behandling fokuserar på att säkra adekvat energi- och näringstillförsel, ofta genom kosten, kosttillägg, berikade livsmedel eller i svåra fall enteral eller parenteral nutrition. Behandlingen ska även hantera underliggande sjukdomar, matsmältningsproblem eller sociala faktorer.

Förebyggande inkluderar regelbunden näringsscreening hos riskgrupper, kostplaner, måltidsstöd och utbildning i nutrition. Långsiktig uppföljning är viktig för att förebygga återfall och minska komplikationer som infektioner, längre vårdbehov och nedsatt funktion.