Tunnelbanesignaler

Tunnelbanesignaler är system av anordningar och metoder som används för att kontrollera och skydda tåg i tunnelbanenätet, särskilt i tunnlar och andra urbana sektioner. De meddelar trafikbehörighet, hastighetsbegränsningar och stoppinstruktioner till förare eller till ombordstyrning och är utformade för att säkerställa säkert avstånd mellan tåg i tät trafik.

Historiskt har många nätverk använt fasta blocksignaler i kombination med ett interlocking-system som låser växlar och spårvägar för att förhindra konflikter. Moderna nätverk inför ofta automatiserade eller halvautomatiserade system, såsom CBTC (communications-based train control), som använder kontinuerlig datautbyte mellan tåg och vägsystem och kan tillåta rörlig block-operation, tätare tågupptider och delvis eller helt automatiserad drift.

Nyckelkomponenter inkluderar spårkretsar eller axelräknare som registrerar tågets närvaro, vägsignaler utmed spåret eller cab signaling som förser tåget med behörighet, samt tågskyddssystem som automatiskt bromsar vid överträdelser av signaler eller hastighetsgränser. I många system får förare signaler i förarhytten via skärmar eller andra informationsenheter. Automatisk tågkontroll (ATC) eller Automatisk tågdrift (ATO) kan erbjuda olika grader av automation, vanligtvis betecknade som GoA 2 till GoA 4.

Underhåll och säkerhet: Signaler och växelsystem kräver redundans, regelbunden provning och fail-säker design. Standarder och tillämpningar varierar mellan länder och operatörer, men målet är att öka säkerheten samtidigt som driften blir mer tillförlitlig och ger bättre tågtäthet.