Tidsprestanda

Tidsprestanda avser hur snabbt ett system eller en komponent utför en given uppgift över tid. Begreppet omfattar både svarstiden (latens) för enskilda operationer och genomströmningen över en viss tidsperiod, samt hur förutsägbart tidsutfallet är under olika arbetsbelastningar. Hög tidsprestanda innebär låga fördröjningar och ett stabilt beteende när belastningen förändras.

Vanliga mått är svarstid i millisekunder, genomströmning (antal operationer per sekund) och tails-latens, ofta uttryckt som percentiler som p95 eller p99. Inom realtidssystem betonas dessutom determinism och att tidsgränser uppfylls under alla förhållanden.

Bedömning av tidsprestanda sker genom benchmarking, belastningstester och profilering. Verktyg och metoder varierar mellan applikationer: webbservrar testas med samtidiga förfrågningar, databaser under komplexa frågor, och lagringssystem under I/O-intensiva arbetsbelastningar. Resultat samlas ofta under olika konfigurationer och hårdvaruplattformar för att förstå hur arkitektur, caching, I/O, nätverk och resurskonkurrens påverkar tidsutfallet.

Faktorer som påverkar tidsprestanda inkluderar algoritmisk komplexitet, programvarans synkronisering och arbetsfördelning, minnesåtkomstmönster, I/O-flöden, nätverksfördröjningar samt operativsystemets resursstyrning. Att uppnå god tidsprestanda är viktigt för användarupplevelsen, uppfyllelse av serviceavtal och krav i realtids- eller tidskritiska sammanhang.

Användningsområden sträcker sig från persondatorprogram och mobilappar till databaser, webbapplikationer, inbyggda system och industriell automation.