arbetsbelastningar

Arbetsbelastningar avser den totala mängd och intensitet av arbetskrav som en arbetstagare utsätts för under arbetet. Begreppet inkluderar kvantitativa krav, som mängden arbete och antal uppgifter, samt kvalitativa krav, som komplexitet, krav på koncentration och problemlösning. Andra dimensioner är tidspress, arbetstempo, frekventa avbrott och krav på multitasking samt fysiska och psykiska påfrestningar.

Faktorer som påverkar arbetsbelastningen varierar mellan yrkesgrupper och arbetsplatser men inkluderar arbetsorganisation, bemanning, arbetsrutiner, mål och återkoppling, tillgång till resurser och arbetsverktyg, samt roll- och informationsklarhet. Även yttre faktorer som kunders krav eller oväntade händelser och individuella egenskaper som erfarenhet och hälsa spelar in. Psykosociala krav påverkas av ledarskap, stöd från kollegor och möjligheter till kontroll över arbetet.

Konsekvenser av höga arbetsbelastningar inkluderar ökad stress, sömnstörningar, trötthet och ökad risk för arbetsrelaterad ohälsa såsom muskuloskeletala besvär och kardiovaskulära problem. Långvarig hög arbetsbelastning kan påverka arbetskvalitet, säkerhet, arbetstillfredsställelse samt sjukfrånvaro och personalomsättning.

Bedömning och övervakning av arbetsbelastningar sker ofta med självrapporterade mått om krav, kontroll och stöd, samt kvantitativa indikatorer som övertid, antal pågående uppgifter och väntetider. Vanliga verktyg är arbetsmiljöenkäter, riskbedömningar och arbetsanalys för att kartlägga belastningar.

Förebyggande åtgärder inkluderar förbättrad arbetsdesign, tillräcklig bemanning, realistiska mål, planering av arbetsscheman och regelbundna vilopauser. Medinflytande, stöd från ledning och kollegor, utbildning samt användning av tekniska lösningar kan avlasta belastningar. Regelbunden uppföljning och anpassning av arbetsuppgifter efter behov är centralt.