Textförståelse

Textförståelse är förmågan att tolka och få mening ur skrivna texter genom att avkoda ord och satser, förstå syntaktiska mönster och bygga en mental representation av innehållet. Den innefattar inte bara mekanisk avkodning utan även förmågan att koppla samman ny information med tidigare kunskap, dra inferenser och känna igen textens syfte och struktur. En central del är att upprätthålla och justera förståelsen medan man läser (metakognitiv förmåga) samt att kunna använda strategier för förståelse.

Kognitiva processer som är involverade inkluderar ordkunskap och syntaktisk förståelse, arbetsminne, uppmärksamhet och förmåga till inferensarbete. Begrepp som modellering av textens struktur (makro- och mikrostruktur), koherens och sammanhang spelar viktiga roller. Teorier om textförståelse har framhållit både bottom-up-aspekter (det vill säga hur ord och meningsbyggnad påverkar förståelsen) och top-down eller interaktiva processer där den nya informationen bearbetas i ljuset av tidigare kunskap och mål.

Utveckling och variation: Textförståelse utvecklas under barndomen genom undervisning och läsande erfarenheter, men kan påverkas av faktorer som ordförråd, grammatiska färdigheter, läsflyt, motivation och språkstöd. Sårigheter, som läs- och skrivsvårigheter eller språkstörningar, kan särskilt påverka förmågan att fatta inferenser eller skapa sammanhängande textrepresentationer.

Undervisning och bedömning: Effektiv undervisning betonar explicit undervisning i strategier för läsförståelse (t.ex. att förutsäga, fråga, sammanfatta, klargöra, göra inferenser) samt användning av modellering och stöd som grafiska organisatörer. Bedömning av textförståelse sker ofta genom standardiserade tester eller formativ bedömning som följer upp elevens strategier och övervakning av förståelsen.