Tarbildning

Tarbildning är en generell term som på svenska används för bildningen eller uppkomsten av tjära, en viskös, mörk vätska som består av komplexa kolväten och polycykliska aromatiska kolväten. Begreppet används i olika sammanhang där tjära uppstår genom kemiska eller geologiska processer, och kan hänvisa till industriella produktionsprocesser såväl som naturliga eller miljömässiga företeelser.

Inom industriell kemi beskriver tarbildning ofta bildandet av tjära som en restprodukt vid destruktiv destillering av organiskt material. Vid förbränning eller upphettning utan fullständig oxidering av kol och trä frigörs tjära och tjära-liknande ämnen som kondenserar till tjära. Koltjära och trä-tjära har historiskt använts i olika produkter som skyddsmedel, lacker och färger, och i uppvärmda processer kan tjära återfinnas som restprodukt i raffinering av oljor eller i produktionen av asfalt och bitumen som används i vägytor och tak. Tjäreprodukterna innehåller ofta PAH-föreningar och kräver hantering med hänsyn till hälsa och miljö.

Natur och miljö utgör andra viktiga sammanhang där tarbildning förekommer. Naturliga tjärtättor och tjärtäckta ytor finns i vissa geologiska miljöer där tjära bildas genom långvarig omvandling av organiskt material under tryck och värme. Tjära kan även uppkomma som biprodukt av olje- och kolbaserade resurser och kan förorena jord och vatten vid utsläpp eller läckage. På grund av deras kemiska sammansättning, inklusive PAH-föreningar, kan tjära vara hälsoskadlig och miljöskadlig, vilket gör sanering och skyddsåtgärder viktiga vid påverkan.