Tandinfektioner

Tandinfektioner är infektioner som uppstår i tänderna eller i de vävnader som omger dem och som oftast beror på bakterier som trängt in genom karies eller skadad tand. Infektionen kan börja i tandpulpan och sprida sig till rotens område eller till omgivande mjukvävnad och käkben. Odontogena infektioner kan också uppkomma från infekterade tandköttsfickor vid periodontal sjukdom.

Vanliga former inkluderar pulpitis (inflammation i tandens pulpa) och apikal abscess samt parodontala infektioner som periodontit. Symtomen varierar och kan innefatta tand- eller ansiktssmärta, ömhet vid beröring, svullnad, rodnad i tandkött, smakförändringar och ibland feber eller allmän sjukdomskänsla. Vid uttalad svullnad eller andningssvårigheter bör vård sökas akut.

Diagnos ställs av tandläkare genom klinisk undersökning, röntgenbilder och ibland laboratorieprover för att avgöra omfattning och spridning av infektionen.

Behandling fokuserar på att avlägsna infektionens källa. Det kan innebära rotfyllning eller extraktion av infekterad tand, dränering av en abscess och i vissa fall kirurgiska ingrepp. Antibiotika används vid spridning, allvarlig infektion, systempåverkan eller när lokala behandlingar inte räcker; vanliga val är penicillin/ amoxicillin eller klindamycin/metronidazol vid behov av alternativ.

Förebyggande åtgärder är god munhygien, regelbundna tandläkarbesök, tidig behandling av karies och skador, samt fluortillskott enligt rekommendation. Komplicerade eller obehandlade tandinfektioner kan leda till spridning till ansikte eller bihålor och i sällsynta fall sepsis. Prognosen är vanligtvis god med rätt behandling.