Sömntiden

Sömntiden är den tidsperiod under vilken en person sover, vanligtvis kopplad till nattens timmar men i praktiken anpassad efter individuella vanor och arbetsrutiner. Begreppet beskriver den sammanlagda sömnen under ett dygn, inklusive insomning, nattens sömn och eventuella avbrott eller återgång till sömn. Sömntiden påverkas av biologiska faktorer som dygnsrytm (cirka rytm) och sömntryck, samt av livsstil, ålder och sociala krav.

Faktorer som påverkar sömntiden inkluderar ålder (barn och ungdomar behöver ofta längre sömn än vuxna), chronotyp (mönstret för när man är som mest pigg eller trött), exponering för ljus särskilt kvällstid, arbetstidsordningar och sjukdomar eller stress. Sömntiden varierar också mellan kulturer och säsonger, där vintermänniskor ofta går och lägger sig tidigare.

I hälso- och livsstilsdiskussioner kopplas sömntiden till sömnens kvalitet och mängd. För vuxna uppges ofta cirka 7–9 timmar per natt som måttlig standard; kronisk undersömnhet eller dålig sömn kan påverka kognitiv funktion, humör, metabolic hälsa och risk för vissa sjukdomar. Sömnhygien—regelbundna tider, mörkt och svalt sovrum, samt undvikande av koffein nära sänggåendet—kan stödja en stabil sömntid.

Forskning bedömer sömntiden med metoder som sömndiarier, aktigrafi och polysomnografi i kliniska sammanhang. Sömntiden är därmed ett centralt begrepp inom fysiologi, psykiatri och allmän hälsa.