Solstråler

Solstråler är elektromagnetisk strålning som når jorden från solen. De omfattar ett brett spektrum: synligt ljus, infraröd strålning och ultraviolett strålning, samt i mycket liten grad högenergi strålning som normalt stoppas av atmosfären.

Intensiteten vid jordytan varierar med solens höjd, avståndet till solen och väderförhållanden. Solens medelnivå kallas solkonstanten och uppgår till cirka 1361 W/m² vid toppen av atmosfären; yttre variationer och atmosfärisk extinction gör att värdet vid ytan ofta ligger mellan några hundra och drygt tusen W/m².

Viktiga effekter av solstrålarna är energi som driver väder och klimat samt fotosyntes i växter. Över jorden ger solens energi upphov till uppvärmning av jordytan och luftmassor samt rytmiska biologiska processer hos djur och människor. Ultraviolet strålning är en hälsofaktor: den kan orsaka hud- och ögonskador men bidrar också till syntesen av vitamin D. Ozonskiktet i stratosfären absorberar mycket UV-strålning.

Interaktioner med materia sker genom absorption, reflektion och spridning. Rayleigh-spridning gör himlen blå och påverkar färg under olika tider på dagen. Atmosfären och vädret kan reducera intensiteten. Ozon absorberar mest UV-B och UV-C, och växthusgaser fångar infraröd strålning, vilket bidrar till växthuseffekten.

Användningar: solenergi och solceller, passiv soldesign i byggnader samt studier av klimat, väder och biologiska rytmer.