luftmassor

Luftmassor är stora sammanhängande volymer av luft som inom ett avgränsat område har relativt enhetliga temperatur- och fuktighetsförhållanden. De bildas när luft stannar över en relativt homogen yta under längre tid, vilket gör att luften kan anpassa sig till ytan och därmed få karakteristiska egenskaper. När massan transporteras av större vädersystem rör den sig som en enhet och kan påverka klimat och väder i hela regioner. Gränserna mellan olika luftmassor kallas fronter och kan vara starkt skarpa eller gradvisa.

Klassificering och beteckningar bygger på två huvudfaktorer: ursprung (kontinental eller maritim) och temperatur (polar, arktisk eller tropisk). Vanliga engelska basbeteckningar som används i meteorologi är cP (kontinental polar), mP (maritim polar), cT (kontinental tropisk), mT (maritim tropisk), cA (kontinental arktisk) och ibland mA (maritim arktisk). Generellt anses kontinentala massor vara torra medan maritima massor bär mer fukt. Polar massor är kalla, tropiska massor varma, och arktiska massor mycket kalla; de maritima varianterna tenderar att ha högre luftfuktighet än sina kontinentala motsvarigheter.

Väderspår bildas ofta där luftmassorna möts och bildar fronter. En kall front väser in kall luft under en varmare massa, medan en varm front 'lyfter' kall luft och avger nederbörd när ångan kondenseras. Frontens typ och riktning styr ofta nederbörd, vind och temperaturförändringar i regionen. Luftmassor och deras gränser är centrala i prognoser och studier av regionalt väder och klimat.