Snötäcket

Snötäcket är det täcke av snö som täcker marken när vintertemperaturer ligger under fryspunkten och nederbörden inte smälter omedelbart. Det bildas när snö faller och fryser i markytan, och dess volym och täckningsgrad bestäms av nederbördsmängd, temperaturförhållanden och vind. Snötäcket kan vara poröst och kallt i början av vintern men blir ofta tyngre och mer kompakt när det åldras.

Fysiska egenskaper och utveckling av snötäcket påverkas av snöflakens struktur och snömetamorfos över tid. Nyfallen snö har låg densitet och hög porositet, medan underkylda temperaturväxlingar, tryck och vind kan skapa skikt med olika hårdhet, isiga lager eller lösa kritor. Vikt och stabilitet ökar med densiteten, vilket har betydelse för snöskred och laviner i bergsområden. Snötäckets albedo är högt i färskt snö, vilket reflekterar solljus och människans energiförbrukning i området.

Mätningar och övervakning fokuserar på snödjup och snövatteninnehåll (Snow Water Equivalent, SWE). SWE anger hur mycket vatten snön skulle ge vid smältning och används för hydrologisk prognostik. Observationsdata fås från markbaserade mätningar, snötäckt kartering och satellitbilder samt modellberäkningar som följer snötäckets utbredning och avsmältning.

Snötäckets betydelse sträcker sig från hydrologi och klimat till ekologi och samhälle. Det påverkar mark- och vattenekosystem, jordbruk, transport och energi, genom att lagra färskt vatten, reglera marktemperatur och minska solens uppvärmning. Samtidigt kan tungt snötäcke orsaka skredrisk och störningar i infrastruktur.