Smältningsprocessen

Smältningsprocessen är den del av näringsupptaget där föda bryts ned till absorberbara näringsämnen i matsmältningskanalen. Den innefattar både mekanisk nedbrytning och kemisk nedbrytning, och omfattar organen munnen, esofagus, magsäcken, tunntarmen och tjocktarmen samt lever, gallvägar och pankreas som tillför enzymer och galla.

I munnen börjar mekanisk nedbrytning genom tuggning, och kemisk nedbrytning genom salivets amylas som bryter ner kolhydrater. Saliven produceras av spottkörtlarna och slem gör att födan glider. Vid sväljningen förs födan ned i esofagus och peristaltiska kontraktioner driver den vidare till magsäcken.

I magsäcken blandas födan med magsaft som innehåller saltsyra och pepsin, vilket bryter ner proteiner. Den låga pH:n dödar många mikroorganismer och aktiverar enzymer. Denna blandning kallas kymus och lämnar magsäcken till tunntarmen.

Tunntarmen är huvudstället för nedbrytning och absorption. Bukspottkörteln och levern tillför enzymer och galla. Pancreas utsöndrar proteaser, lipaser och kolhydrater, medan gallan emulsifierar fett. Tarmens brush border-enzym avslutar nedbrytningen och möjliggör absorption av monosackarider, aminosyror och fettsyror.

Absorption sker främst i duodenum och jejunum via tarmväggens villi och mikrovilli. Vatten och elektrolyter tillbakabsorberas i tjocktarmen och bakterier bearbetar vissa material. Smältningsprocessen regleras av nervsystemet och av hormoner som gastrin, sekretin och kolecystokinin, som koordinerar aktivitet och enzymsfrisättning i olika skeden. Avföringen lämnar kroppen genom ändtarmen.