Självbedömning

Självbedömning är processen där en person utvärderar sitt eget arbete, sin kunskap eller sina färdigheter i förhållande till tydliga kriterier eller standarder. Begreppet används inom utbildning, arbetsliv och personlig utveckling och syftar ofta till att stödja lärande genom självreglering och kontinuerlig förbättring.

Det centrala i självbedömning är att individen först klargör vilka kriterier som gäller, sedan bedömer sitt eget arbete och reflekterar över styrkor och förbättringsområden. Resultatet används sedan för att sätta upp mål och planera åtgärder. Vanliga verktyg är bedömningsmatriser, checklists, betygsskala, reflekterande journaler eller portföljer.

I utbildning är självbedömning ofta en del av formativ bedömning och lärande, där elever successivt lär känna sina mål och hur de når dem. I arbetslivet kan självbedömning ligga till grund för kompetensutveckling, prestationsplaner och självstyrt förbättringsarbete.

Fördelar inkluderar ökad metakognition och självständigt lärande, bättre motivation och tydligare mål. Självbedömning kan också stärka ansvaret för sin egen utveckling och ge värdefull information till lärare eller arbetsgivare när den används tillsammans med extern feedback.

Utmaningar är bland annat partiskhet, över- eller undervärdering av egna prestationer samt kulturella skillnader i hur man uttrycker och tolkar bedömningar. För att öka tillförlitligheten behövs tydliga kriterier, exempel på goda arbeten, träning i kalibrering och kombination med extern feedback.