Signalsäkerhet

Signalsäkerhet är området som avser att säkerställa att signalsystem som förmedlar information om trafiksituationer eller processförlopp fungerar pålitligt och säkert. Det omfattar ofta järnvägs- och tunnelbanesignaler, vägtrafiksignaler, industriella styrsystem och elnätets kommunikation. Syftet är att förhindra felaktiga signaler som kan leda till olyckor, personskador eller driftstörningar genom att signalerna är korrekta, tillförlitliga och motståndskraftiga mot manipulation.

I Europa används ramverk för RAMS (Reliability, Availability, Maintainability, Safety) inom järnvägssektorn, särskilt EN 50126, EN 50128 och EN 50129. Dessa standarder definierar krav på säkerhet och hur man demonstrerar säkerhet i livscykeln för signalsystem. Säkerhetsnivåer ofta refereras till som Safety Integrity Levels (SIL) enligt IEC 61508. För järnväg används också säkerhetsfall och dokumenterade riskbedömningar som stöd för beslut och driftsättning.

Designprinciper inom signalsäkerhet innefattar felaktig-säker design (fail-safe), redundans och systemhälsa, diagnostik och övervakning, säkra kommunikationskanaler samt segmentering och åtkomstkontroll. När systemet utvecklas följs en livscykel från koncept och krav till utrustning, integration, drift, underhåll och avveckling. Riskbedömningar används tillsammans med verifiering och validering för att bygga ett säkerhetsfall som uppfyller lagkrav och kundkrav.

Regulatorisk övervakning sker vanligtvis av nationella myndigheter och tillsynsorgan. I Sverige hanteras signalsäkerhet inom ramen för Trafikverket och Transportstyrelsen, ofta i samarbete med EU-regelverk och branschstandarder. Signalsäkerhet kräver kontinuerlig kompetens, uppföljning av fel och särskilda åtgärder vid förändringar i infrastruktur eller teknik.