Säkerhetsnivåer

Säkerhetsnivåer är systematiska kategorier som används för att rangordna skyddsnivån för tillgångar som information, lokaler eller processer. Genom att definiera nivåer kan organisationer ange vilka säkerhetsåtgärder som krävs och vilken behörighet som behövs för att hantera eller få tillgång till tillgångar. Nivåerna utgör grunden för riskbedömningar, policyer och kontrollsystem.

Inom informationssäkerhet används ofta flera nivåer baserade på konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Exempel på vanliga klassificeringar är låg, medel och hög, där högre nivåer kräver starkare åtgärder som stark autentisering, kryptering, strikt accesskontroll och omfattande loggning. Inom fysisk säkerhet kan säkerhetsnivåer kopplas till skyddsnivåer för byggnader, personalutvärderingar och övervakningsnivåer.

Implementeringen innefattar en policy som beskriver hur nivåer fastställs, vilka kriterier som används (till exempel värde av tillgång, riskbedömning och regulatoriska krav), vilka roller som har beslutanderätt, och vilka kontroller som ska tillämpas på varje nivå. Nivåer kan vara dynamiska och uppdateras efter ny information, hotbildsändringar eller affärsbehov. Standards som ISO/IEC 27001 och ramverk som NIST kan vägleda utvecklingen.

Förvaltning och översyn är viktigt: regelbundna riskbedömningar, dokumentation av beslut och användning av mekanismer för att hantera incidenter på olika nivåer. Ett felaktigt eller överdrivet klassificeringssystem kan leda till onödig kostnad eller otillräckligt skydd. Användning av tydliga begrepp och utbildning ökar konsekvensen och följsamheten.