Scenariebaserad

Scenariebaserad beskriver ett arbetssätt där lärande, analys eller beslutsfattande sker genom att utgå från berättade eller hypotetiska scenarier. Scenarierna utformas som plausibla, relevanta och ofta osäkra framtids- eller lägesbeskrivningar som inkluderar kontext, aktörer och tidsförlopp. Metoden används i olika sammanhang, bland annat utbildning, strategi, risk- och krisberedskap samt design och policyutveckling.

Användningsområden och exempel

Inom utbildning kallas metoden ofta scenariebaserat lärande och syftar till att stimulera kritiskt tänkande, problemlösning och samarbete genom att studenterna analyserar scenarier, fattar beslut och reflekterar över konsekvenserna. I krisberedskap och offentlig förvaltning används scenarier i övningar och bordsskytte (tabletop exercises) för att träna koordinering och beslut under press. Inom strategi och framtidsarbete används scenarier i scenarioplanering för att utforska olika framtider och risker och därmed stärka planering och flexibilitet. I design och användarupplevelse används scenarier för att kartlägga användarresor och konsekvenser av designval.

Metod och process

Vanliga steg är att definiera syfte och mål, skapa scenarier som är relevanta och plausibla, genomföra aktiviteten (t.ex. diskussioner, rollspel, simuleringar), samt utvärdera och reflektera över beslut och lärdomar. Verktyg inkluderar tabletopövningar, rollspel och digital simulering.

Fördelar och begränsningar

Fördelar inkluderar ökat kritiskt tänkande, bättre beslut under osäkerhet, och förbättrad samverkan. Begränsningar innefattar krav på tid, resurser och skicklig facilitering, samt risk för bias eller överförenkling av komplexa sammanhang.

Relation till andra metoder

Scenariebaserad metod är ofta nära besläktad med simulering, rollspel och fallbaserat lärande. Skillnaden ligger i betoningen på berättelse och kontext, samt hur scenarierna används för att öppna för diskussion, utforskning och beslut.