Ränterisker

Ränterisker är osäkerheten i ekonomiskt värde eller i prognostiserade kassaflöden som uppstår när räntorna ändras. De är särskilt relevanta för räntebärande tillgångar och instrument som obligationer, lån, derivat och bankportföljer. Ränterisker uppkommer bland annat när centralbankernas räntor ändras, när inflationsförväntningarna ändras eller när avkastningskurvan förändras.

Ränterisker delas ofta upp i flera typer. Prisrisk, eller marknadsrisk, uppstår när marknadsräntorna rör sig och därmed påverkar räntedokumentens marknadsvärde. Reinvesteringseffekt uppstår när kassaflöden från fast avkastning måste återinvesteras till nya, ofta lägre, räntor. Yield curve-risk uppstår när olika delar av avkastningskurvan rör sig olika mycket. Långsiktiga tillgångar har ofta större ränterisk än kortfristiga, och längre duration ökar prisrörelserna vid ränteförändringar.

Mätning av ränterisker innefattar framför allt duration och konvexitet. Duration ungefär mäter hur mycket priset förändras vid små förändringar i räntan, medan konvexitet fångar prissambandet vid större förändringar. I praktiken används även stress- och scenarioanalyser för att bedöma hur en portfölj reagerar på olika ränteförlopp.

Påverkade aktörer inkluderar fondförvaltare, bolånetagare, banker och pensionssystem. För låntagare med fasta räntor innebär ränterisk ofta en prisförändring i tillgångar och kostnader vid låneförnyelse; för långivare och investerare kan ränterisker påverka avkastning och kapitalbevarande.

Ränterisker hanteras med olika verktyg, bland annat ränte-swaps, futures, optioner och immunisering genom durationmatching. Regelbunden riskrapportering och stresstester används ofta i finansiell riskförvaltning.